söndagkväll

just like good old times.

utan bekymmer, utan oro. Utan allt vi kallar känsla.
Precis som vi ville, precis som en dans. här och nu.
Snälla, varför sprang vi alla åt helt fel håll?
Finns det en väg tillbaka...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0